Socialdemokraternas budgetar under perioden 2020–2021 resulterade i ett underskott, medan borgerliga budgetar under 2019 och 2022 resulterade i ett överskott i statens finanser.

År 2019 och 2022 regerade Socialdemokraterna på borgerliga budgetar.

Det finns starkt stöd för att regeringens egen budgetlinje inte vann fullt gehör dessa år: 2019 styrdes under en övergångssituation och 2022 antog riksdagen oppositionens budgetförslag i stället för regeringens. Men etiketten "borgerliga budgetar" är politisk och förenklar att 2022 års antagna budget byggde på regeringens proposition som grund.

• Riksdagens budgetprocess innebär att det budgetförslag som får flest röster blir statens budget.
• För 2022 finns tydligt stöd i materialet för att regeringens budget föll och oppositionens budget antogs.
• För 2019 visar riksdagens dokument att budgetpropositionen beslutades av en övergångsregering med särskilda principer; underlaget här visar inte lika direkt som för 2022 exakt vilket reservationsförslag som antogs, men samlad evidens pekar mot att det inte var en ordinarie socialdemokratisk regeringsbudget.
• Begreppet "borgerlig budget" är inte en formell statistisk kategori.

Summan 112 + 164 = 276 miljarder avser ett budgetöverskott kopplat till de borgerliga budgeterna.

Själva additionen är korrekt, men underlaget här verifierar inte säkert båda årsbeloppen med primärkällor. För 2019 finns ett ESV-underlag som ligger mycket nära 112 miljarder, men för 2022 saknas i den hämtade evidensen en lika tydlig primärkälla som visar 164 miljarder i slutligt budgetsaldo.

• Det relevanta måttet är statens budgetsaldo, ett kassamässigt mått för staten.
• Det måste vara samma mått, sektor och tidsperiod för att summan ska vara meningsfull.
• Underlaget innehåller inte en tydlig primärkälla för 2022 års slutliga saldo på 164 miljarder.

Åren 2020 och 2021 regerade Socialdemokraterna på deras egna budgetar.

Det finns stöd för att budgetarna för 2020 och 2021 var regeringens egna propositioner som också låg till grund för de budgetår som avses. Men "egna budgetar" bör förstås som den S-ledda regeringens antagna budgetar, inte som rent socialdemokratiska enpartibudgetar, eftersom regeringen byggde på bredare samarbetsunderlag.

• Budgetpropositionen för 2022 hänvisar till statens budget för 2020 och 2021 som regeringens tidigare budgetramar.
• Inget i underlaget tyder på att oppositionens budget antogs för 2020 eller 2021.
• Pandemin ledde dock till många ändringsbudgetar under dessa år.

Summan -221 + 78 = -143 miljarder avser ett sammanlagt underskott kopplat till de socialdemokratiska budgetarna.

Detta stämmer enligt tillgänglig primärkälla. Årsredovisning för staten 2021 anger att utfallet för statens budget var -221 miljarder 2020 och +78 miljarder 2021. Summan blir därmed -143 miljarder.

• Siffrorna avser statens budgetsaldo, inte hela offentliga sektorns finansiella sparande.
• Mått, sektor och tidsperiod är här samstämmiga.

Under Socialdemokraternas senaste fyra år vid makten blev statens sammanlagda underskott 143 miljarder när det var socialdemokratiska budgetar.

Som påstående om de två år då regeringens egna budgetar gällde är -143 miljarder korrekt. Men formuleringen om "de senaste fyra åren vid makten" är missvisande eftersom den inte beskriver hela fyraårsperiodens samlade saldo utan bara summan för två av åren. Om man använder de fyra tal som påståendet självt anger blir nettot för 2019–2022 i stället +133 miljarder.

• Påståendet blandar ihop en delsumma för två år med en beskrivning av en fyraårsperiod.
• Jämförbarheten mellan år är begränsad eftersom 2020–2021 var pandemår med omfattande ändringsbudgetar.

Ett budgetöverskott på 276 miljarder uppstod med de borgerliga budgeterna.

Som ren summering kan påståendet vara riktigt om 2019 och 2022 verkligen var +112 respektive +164 miljarder i samma mått, men det är inte fullt verifierat i underlaget. Som ansvars- eller orsaksutsaga är stödet svagt: 2020–2021 präglades av pandemin och 20 extra ändringsbudgetar, och 2022 års antagna oppositionsbudget byggde delvis på regeringens förslag.

• Deskriptiv summering och kausal tolkning måste hållas isär.
• Årsutfall påverkas starkt av konjunktur, skatteintäkter, engångseffekter och ändringsbudgetar.
• Begreppet "med de borgerliga budgeterna" kan betyda samtidighet, men används lätt som orsaksförklaring utan tillräckligt stöd.