Politisk Evidenskoll
SökMetod
SnabbgranskningModeraterna

Befintlig granskning · Granskad 2026-08-30 · bedöms aktuell till 2026-09-06

Moderaterna påstår att oppositionen/vänstersidan har närmare 90 miljarder kronor i ofinansierade vallöften, samt att den moderatledda regeringen bär det huvudsakliga ansvaret för att inflationen bekämpats, tillväxten ökat och löntagarnas di

Prövas som: Moderaterna påstår att oppositionen/vänstersidan har närmare 90 miljarder kronor i ofinansierade vallöften, samt att den moderatledda regeringen bär det huvudsakliga ansvaret för att inflationen bekämpats, tillväxten ökat och löntagarnas disponibla inkomst stärkts.

Faktastatus

Blandat/missvisande

KorrektFelaktigt

Stämmer sakuppgifterna?

Inferensstyrka

Svag

Mycket starkMycket svag

Bär beläggen slutsatsen?

Makroekonomiska framgångar tillskrivs regeringen medan motståndarnas kalkyler snedvrids

Moderaternas påstående blandar faktiska förhållanden med överdrivna kausala anspråk och partipolitiska beräkningar. Inflationen har sjunkit under 2-procentsmålet och inkomstskatter har sänkts via jobbskatteavdrag, men inflationsnedgången och konjunkturcykeln styrs i första hand av Riksbankens penningpolitik och internationella faktorer. Påståendet om 90 miljarder kronor i ofinansierade vallöften hos oppositionen bygger på partiets egen sammanräkning som bortser från partiernas separata budgetmotioner och föreslagna skattefinansieringar.

Tillförlitlighet i bedömningen: Medelhög

Statistik

Metodproblem i underlaget

  • post hoc

    Att inflationen föll efter att regeringen tillträdde innebär inte att regeringens åtgärder var huvudorsaken till prisfallet.

  • selection bias

    Oppositionens enskilda utgiftslöften aggregeras selektivt utan att deras föreslagna skattehöjningar eller alternativa besparingar räknas med.

Kausalitet

Håller orsakssambandet?

Tidsordning

Inflationsfallet inträffade efter räntehöjningar från Riksbanken och dämpade globala råvarupriser under mandatperioden.

Kontrafaktiskt problem

Hur hade inflationen och tillväxten utvecklats under en alternativ regering med samma räntebana från Riksbanken och samma omvärldsfaktorer?

Tidigare beslut

Tidigare penningpolitiska och finanspolitiska ramverk samt internationella handelsflöden.

Störfaktorer

  • Riksbankens penningpolitik och styrräntehöjningar
  • Internationella energipriser och råvarumarknader
  • Global konjunkturutveckling och efterfrågan

Yttre faktorer

  • Globala flaskhalsar och energikrisens avklingande i Europa.

Evidenskvalitet

Officiell statistik bekräftar låg inflation och skattesänkningar, men makroekonomisk kausalitet kan inte tillskrivas regeringen ensamt.

Delpåståenden

Vad som prövats var för sig

  1. Otillräckligt belagtkvantitativtdeskriptivtTillförlitlighet: Medelhög

    Oppositionen/vänstersidan har närmare 90 miljarder kronor i ofinansierade vallöften och budgetförslag.

    Siffran 90 miljarder kronor är en partipolitisk sammanställning där olika oppositionspartiers separata utgiftsförslag summeras utan att beakta deras respektive finansieringsförslag och skattehöjningar i formella budgetmotioner.

    • Siffran härrör från Moderaternas egna beräkningar och kampanjmaterial.
    • Oppositionspartierna presenterar egna budgetmotioner till riksdagen med separata finansieringsförslag (t.ex. skattehöjningar) snarare än en gemensam ofinansierad budget.
    Stödjer
    • Moderaterna hävdar i kampanjmaterial att de rödgrönas vallöften kostar 90 miljarder utan finansiering.källa
    Talar emot
    • I riksdagens budgetprocess redovisar samtliga riksdagspartier alternativa inkomst- och utgiftsbudgetar där utgifter ställs mot skatte- och avgiftsförslag.källa
  2. Blandat/missvisandedeskriptivtkausaltTillförlitlighet: Hög

    Regeringen har vunnit över inflationen i Sverige.

    Inflationen har sjunkit under målnivån 2 procent (KPIF låg på 0,7 procent i juli 2026), men nedgången förklaras i huvudsak av Riksbankens penningpolitik (räntehöjningar) och globala utbudseffekter (sjunkande energi- och råvarupriser), inte uteslutande regeringens finanspolitik.

    • KPIF har sjunkit kraftigt från tidigare toppnivåer ned till under 2 procent.
    • Penningpolitiken och ränteläget är Riksbankens lagstadgade ansvar för prisstabilitet.
    Stödjer
    • Inflationstakten enligt KPIF var 0,7 procent i juli, vilket är under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.källa
    Talar emot
    • Riksbankens inflationsmål och penningpolitiska verktyg är det primära instrumentet för att styra inflationen i Sverige.källa
  3. Blandat/missvisandedeskriptivtjämförandekausaltTillförlitlighet: Medelhög

    Regeringen har fått upp den ekonomiska tillväxten i Sverige.

    Sveriges konjunktur och BNP-utveckling styrs främst av global efterfrågan, räntecykeln och bredare konjunktursvängningar. Regeringen har genomfört finanspolitiska stimulanser, men tillväxtåterhämtning är en bred makroekonomisk process.

    • Sverige har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur under inflationsbekämpningen.
    • Finanspolitiska stimulanser möter kritik från expertmyndigheter gällande timing och budgetunderskott.
    Talar emot
    • Expertmyndigheter och granskare har noterat att budgetförslag medfört stora offentliga underskott under lågkonjunkturen.källa
  4. I huvudsak korrektkvantitativtdeskriptivtkausaltTillförlitlighet: Hög

    Regeringen har sett till att arbetande människor får behålla mer pengar i plånboken.

    Regeringen har genomfört reformer som förstärkt jobbskatteavdrag och skattesänkningar på arbete som direkt minskat inkomstskatten för löntagare, även om den reella köpkraften samtidigt påverkats av den ackumulerade inflationen.

    • Förstärkt jobbskatteavdrag har sänkt skatten på arbetsinkomster.
    • Kombinationen av skattesänkningar och reallöneökningar efter inflationsnedgången ger ökad disponibel inkomst.
    Stödjer
    • Regeringen och samarbetspartierna har genomfört justeringar i jobbskatteavdraget för att sänka skatten på arbete.källa

Inferens

Bayesiansk prövning

Hypotes i påståendet

Regeringens politik är den avgörande orsaken till inflationsfallet och tillväxten, samtidigt som oppositionen saknar finansiering för sina reformer.

Beläggen

Officiell inflationsstatistik visar KPIF på 0,7 procent; partipolitiska utspel sammanställer oppositionens reformkostnader till 90 miljarder kronor.

Alternativa förklaringar

  • Inflationsnedgången beror främst på globala energipriser och Riksbankens styrräntehöjningar; oppositionspartierna finansierar sina förslag via skattehöjningar i ordinarie budgetmotioner.

Särskiljande kraft

svag evidens

Basrat och jämförelsepunkt

Konjunktur- och inflationscykler i små öppna ekonomier styrs historiskt till övervägande del av globala faktorer och centralbankers räntepolitik snarare än nationell finanspolitik.

Urvalseffekter

Moderaterna väljer att addera separata oppositionspartiers bruttokostnader utan att kvitta mot deras föreslagna inkomstförstärkningar.

Sammanvägning

Att inflationen fallit är fullt förenligt med en global ränteåtstramning och fallande energipriser och utgör därför svag evidens för att just regeringens finanspolitik avgjorde inflationssegern.

Starkaste versionen av påståendet

Regeringen har fört en återhållsam finanspolitik under de mest kritiska inflationsåren för att inte elda på inflationen, och har via jobbskatteavdrag direkt sänkt inkomstskatten för personer i arbete. Samtidigt skulle ett hypotetiskt genomförande av samtliga oppositionspartiers sammanlagda reformer innebära mycket stora offentliga utgifter om inte omfattande skattehöjningar genomförs.

Epistemiskt försvarbar omformulering

Inflationen har fallit tillbaka under tvåprocentsmålet, regeringen har genomfört inkomstskattesänkningar för arbetstagare, och oppositionspartierna föreslår omfattande utgiftsökningar som Moderaterna bedömer saknar hållbar finansiering.

Falsifierbarhet

Vad skulle ändra bedömningen

  • En oberoende granskning från Finanspolitiska rådet eller ESV som visar att oppositionens samlade budgetalternativ har ett ofinansierat underskott på 90 miljarder kronor.
  • Ekonometriska studier som visar att regeringens finanspolitiska åtgärder hade en dominerande kausal effekt på inflationsnedgången jämfört med Riksbankens styrränta.

Transparens

Så gjordes bedömningen

Prövad hypotes

Regeringen har besegrat inflationen och ökat tillväxten, medan oppositionen har 90 miljarder i ofinansierade förslag.

Viktigaste belägg

SCB:s inflationssiffror (KPIF 0,7 %) samt partiets egna uträkningar av motståndarnas löften.

Starkaste invändning

Inflationen har dämpats genom penningpolitik och internationella prisfall; oppositionens förslag presenteras med egna skatte- och utgiftsposter i riksdagen.

Kvarstående osäkerhet

Den exakta fördelningen av hur mycket finanspolitiken kontra penningpolitiken påverkat inflationsförloppet i Sverige.

Källor

Underlag

  1. Nivå 1Officiell statistik
    Konsumentprisindex (KPI)

    SCB — KPIF-inflationen har sjunkit under 2-procentsmålet.

  2. Nivå 1Primärkälla
    Inflationen just nu | Sveriges Riksbank

    Sveriges Riksbank — Riksbanken styr penningpolitiken mot inflationsmålet.

  3. Nivå 4Journalistik
    Partiernas budgetförslag

    Ekonomifakta — Partierna redovisar motfinansiering och skatteförändringar i budgetförslag.

  4. Nivå 5Partikälla
    De rödgrönas vallöften kostar 90 miljarder

    Moderaterna — Visar att påståendet om 90 miljarder är partiets egen formulering och kampanjutspel.

Begränsningar

Vad granskningen inte visar

  • Detaljerade kalkyler över hur Moderaterna exakt summerat 90 miljarder kronor mellan olika oppositionspartier framgår inte i sin helhet i det tillgängliga underlaget.
  • Kausala effekter av finanspolitik kontra penningpolitik på inflation kan inte isoleras enbart genom deskriptiv prisstatistik.
Ny granskning

Osäker på utfallet? Djupgranskningen lägger till faktarevision och en kritisk motprövning innan bedömningen görs om.