SnabbgranskningSocialdemokraterna

Befintlig granskning · Granskad 2026-08-30 · bedöms aktuell till 2026-11-28

Socialdemokraterna uppger att Riksdagens utredningstjänst (RUT), en opolitisk och oberoende instans, har beräknat att 9 av 10 svenskar skulle få bättre ekonomi (ökad disponibel inkomst) med Socialdemokraternas budgetförslag jämfört med Tidö

Prövas som: Socialdemokraterna uppger att Riksdagens utredningstjänst (RUT), en opolitisk och oberoende instans, har beräknat att 9 av 10 svenskar skulle få bättre ekonomi (ökad disponibel inkomst) med Socialdemokraternas budgetförslag jämfört med Tidöpartiernas politik.

Faktastatus

I huvudsak korrekt

KorrektFelaktigt

Stämmer sakuppgifterna?

Inferensstyrka

Måttlig

Mycket starkMycket svag

Bär beläggen slutsatsen?

Siffran stämmer med RUT-beräkningen, men avser specifika modellantaganden

Påståendet är i huvudsak korrekt. Riksdagens utredningstjänst (RUT) är en oberoende och opolitisk instans inom riksdagsförvaltningen. På uppdrag av Socialdemokraterna har RUT genomfört fördelningsberäkningar i mikrosimuleringsmodellen FASIT som visar att nio av tio inkomstdeciler får ökad disponibel inkomst genom partiets förslag på direkta skatter och bidrag jämfört med regeringens budget. Det är dock en statisk simulering av partiets egna reformförslag och inte en övergripande utvärdering av den totala samhällsekonomiska effekten av partiernas politik.

Tillförlitlighet i bedömningen: Hög

Statistik

Metodproblem i underlaget

  • selection bias

    Beräkningen avgränsas till direkta skatte- och transfereringsförändringar i mikrosimuleringsmodeller och inkluderar inte alla indirekta skatter, avgifter eller allmänna jämviktseffekter på sysselsättning och priser.

Kausalitet

Håller orsakssambandet?

Tidsordning

Beräkningarna görs som prognoser/simuleringar för kommande budgetår baserat på föreslagna regeländringar.

Kontrafaktiskt problem

Det kontrafaktiska scenariot bygger på antagandet om oförändrat beteende (statisk analys) och att inga andra makroekonomiska faktorer påverkas av budgetskillnaderna.

Tidigare beslut

Tidigare genomförda skattesänkningar och regelförändringar utgör baslinjen mot vilken förändringarna mäts.

Störfaktorer

  • Beteendeförändringar på arbetsmarknaden
  • Finansiering via indirekta skatter eller sparande på andra utgiftsområden
  • Inflation och ränteförändringar

Yttre faktorer

  • Konjunkturutveckling
  • Prisutveckling och lönebildning

Evidenskvalitet

Hög teknisk kvalitet för den statiska mikrosimuleringen (FASIT), men begränsad kausal räckvidd för helhetsekonomin.

Delpåståenden

Vad som prövats var för sig

  1. I huvudsak korrektkvantitativtjämförandeTillförlitlighet: Hög

    Riksdagens utredningstjänst (RUT) har beräknat att 9 av 10 svenskar tjänar på Socialdemokraternas budget jämfört med Tidöpartiernas.

    Riksdagens utredningstjänst har genomfört mikrosimuleringar på uppdrag av partiet som visar att en stor majoritet (decil 1–9) får högre disponibel inkomst av S skatte- och bidragsförslag jämfört med regeringens. Det är dock en statisk modellberäkning utifrån partiets egna beställda antaganden, inte en generell utvärdering av all ekonomisk politik.

    • RUT utför simuleringsberäkningar (vanligen med SCB:s/Finansdepartementets FASIT-modell) på uppdrag av riksdagsledamöter och partier.
    • Siffran '9 av 10' härrör från fördelningspolitiska beräkningar av skatter och transfereringar för inkomstdecilerna 1–9 jämfört med regeringens budget.
    • RUT drar inte egna politiska slutsatser utan levererar beräkningsresultat utifrån beställarens specifikationer och etablerade mikrosimuleringsmodeller.
    Stödjer
    • Socialdemokraterna presenterade beräkningar från Riksdagens utredningstjänst som visar att 9 av 10 får mer pengar i plånboken.källa
    • I riksdagens kammare refereras till att nio av tio svenskar skulle tjäna på den socialdemokratiska budgeten enligt Riksdagens utredningstjänst.källa
    Talar emot
    • Kritiker och analyser pekar på att beräkningen bygger på statiska mikrosimuleringar av specifika skatte- och transfereringsförslag och inte fångar bredare dynamiska effekter eller indirekta kostnader.källa
  2. KorrektdeskriptivtTillförlitlighet: Hög

    Riksdagens utredningstjänst är en oberoende och opolitisk instans.

    RUT är en opolitisk och opartisk del av Riksdagsförvaltningen. Tjänstemännen utför utredningar och beräkningar oberoende av politisk färg, men arbetar på uppdrag givna av beställaren.

    • RUT regleras i lag och föreskrifter som en neutral stödfunktion för riksdagen.
    • Oberoendet avser tjänstemännens neutralitet och metod, men uppdragets frågeställningar och avgränsningar styrs av partiet som beställer utredningen.
    Stödjer
    • Riksdagens utredningstjänst är en opolitisk tjänstemannaorganisation under riksdagen.källa

Inferens

Bayesiansk prövning

Hypotes i påståendet

RUT har oberoende räknat fram att 90 % av befolkningen gynnas ekonomiskt av S budget jämfört med Tidöpartiernas.

Beläggen

Riksdagsmotioner, pressmeddelanden och debattprotokoll bekräftar att RUT producerat ett underlag med detta utfall baserat på standardiserade fördelningsmodeller.

Alternativa förklaringar

  • RUT har själva initierat och dragit slutsatsen om vilken politik som är bäst för Sverige.
  • Siffran är ett resultat av selektivt beställda modellparametrar som utesluter indirekta effekter och finansieringskostnader.

Särskiljande kraft

stark evidens

Basrat och jämförelsepunkt

Partier beställer ofta riktade RUT-rapporter designade för att visa fördelningsprofilen på just de reformer de själva väljer att profilera.

Urvalseffekter

Partier offentliggör främst de RUT-underlag som stödjer den egna politiska berättelsen.

Sammanvägning

Evidensen visar tydligt att RUT har levererat siffrorna, vilket gör påståendet faktabaserat, men formuleringen kan ge intrycket att RUT agerat skiljedomare snarare än utförare av en beställd mikrosimulering.

Starkaste versionen av påståendet

Riksdagens utredningstjänst använder samma etablerade modeller (FASIT) som Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet för att beräkna direkta fördelningseffekter på hushållens inkomster. Inom ramen för standardiserad fördelningsanalys av budgetförslag är beräkningen korrekt och utförd av en neutral myndighetsfunktion.

Epistemiskt försvarbar omformulering

Enligt beräkningar som Riksdagens utredningstjänst utfört på Socialdemokraternas budgetförslag får 9 av 10 inkomsttagare högre disponibel inkomst genom partiets förslag på skatter och transfereringar jämfört med regeringens budget.

Falsifierbarhet

Vad skulle ändra bedömningen

  • Om det framkom att RUT inte gjort beräkningen eller att underlaget feltolkats väsentligt.
  • Om en fullständig allmän jämviktsanalys visade att fördelningseffekterna var helt annorlunda efter beteendeanpassningar.

Transparens

Så gjordes bedömningen

Prövad hypotes

RUT har slagit fast att 9 av 10 svenskar tjänar på S politik jämfört med Tidös.

Viktigaste belägg

Offentliga underlag och riksdagsdebatter visar att RUT tagit fram en fördelningsanalys som ger detta utfall för inkomstdecilerna 1–9.

Starkaste invändning

Beräkningen är ett svar på en specifik partibeställning i en statisk modell snarare än en oberoende kvalitetsbedömning av den samlade politiken.

Kvarstående osäkerhet

Huruvida långsiktiga beteendeeffekter eller indirekta kostnader ändrar den faktiska nettofördelningen för hushållen.

Källor

Underlag

  1. Nivå 2Primärkälla
    Protokoll 2025/26:39

    data.riksdagen.se — Bekräftar att påståendet om RUT-underlaget framförts officiellt och baseras på riksdagens beräkningar.

  2. Nivå 5Partikälla
    Nio av tio får mer pengar i plånboken med (S) politik

    socialdemokraterna.se — Visar Socialdemokraternas presentation och tolkning av beräkningsunderlaget.

  3. Nivå 4Journalistik
    Siffertricket bakom Anderssons 9 av 10

    100.se — Belyser kritik och metodologiska begränsningar bakom tolkningen av RUT-siffran.

Begränsningar

Vad granskningen inte visar

  • Den fullständiga tekniska rapporten från RUT med exakta modellparametrar finns inte återgiven i sin helhet i textutdragen, men metodiken för mikrosimuleringar av budgetar i riksdagen är väletablerad och allmänt känd.
Ny granskning

Osäker på utfallet? Djupgranskningen lägger till faktarevision och en kritisk motprövning innan bedömningen görs om.