Befintlig granskning · Granskad 2026-09-02 · bedöms aktuell till 2026-09-09
Antalet dödliga skjutningar har minskat under den nuvarande regeringens mandatperiod.
Ursprungligt påstående
Antalet dödliga skjutningar har minskat under den nuvarande regeringens mandatperiod.
Prövas som: Antalet eller andelen skjutningar med dödligt utfall har minskat under den nuvarande regeringsperioden jämfört med en tidigare period.
AI-assisterad analys
Granskningen är framtagen med språkmodeller och automatiserad källsökning enligt en fast metodik. Den kan innehålla fel, missade källor och feltolkningar — kontrollera alltid primärkällorna innan du använder slutsatsen.
Faktastatus
Blandat/missvisande
Stämmer sakuppgifterna?
Inferensstyrka
Svag
Bär beläggen slutsatsen?
Källäge
Tillräckligt
Hur bra är underlaget? Beskriver inte om påståendet stämmer.
Det finns officiell Brå-statistik för dödsskjutningar över flera år, men underlaget räcker inte för att avgöra en tydlig trend för hela regeringsperioden utan att välja jämförelseår.
- Primärkällor: 1
- Officiell statistik: 2
- Myndighet: 1
- Journalistisk källa: 1
Delvis sant om tidsfallet, men förenklat som trendbeskrivning
Brås statistik visar att dödsskjutningar minskat från 2023 till 2024 och 2025, alltså under nuvarande regeringsperiod. Men påståendet blir missvisande om det läses som en bred eller säker trend över hela perioden; längre historik visar tidigare ökningar och nivåerna är fortfarande höga. Kausal koppling till regeringen kan inte beläggas med detta underlag.
Tillförlitlighet i bedömningen: Medelhög
Granskningen är framtagen automatiskt med AI-analys och webbsökning enligt en fast metodik. Källorna är angivna och kan kontrolleras. Läs om metoden.
Statistik
Metodproblem i underlaget
cherry picking
Resultatet beror starkt på vilka start- och slutår som väljs för jämförelsen.
stock kontra flöde
Antal dödsskjutningar per år är ett flöde och bör inte blandas ihop med nivåer vid en enskild tidpunkt.
tidsserieeffekt
Enstaka år kan avvika kraftigt utan att den långsiktiga trenden ändras.
kontra kausalitet
Att minskningen sammanfaller med regeringsperioden säger inget i sig om orsak.
Kausalitet
Håller orsakssambandet?
Tidsordning
Minskningen i statistiken kommer efter regeringsskiftet hösten 2022, så tidsordningen är förenlig med en möjlig effekt men inte bevis för den.
Kontrafaktiskt problem
Det går inte att veta från denna enkel jämförelse hur utvecklingen hade sett ut utan regeringsskifte eller under andra samtidiga förändringar.
Tidigare beslut
Påståendet säger inget om vilka tidigare beslut som eventuellt påverkat utvecklingen.
Störfaktorer
- Polisinsatser och rättsväsendets åtgärder
- Förändringar i gängkonflikter och tillgång till vapen
- Demografiska och lokala förändringar
- Regression mot en toppnivå efter ovanligt höga år
Yttre faktorer
- Brottstrender i kriminella miljöer
- Internationell vapen- och narkotikamarknad
- Tillfälliga konflikteskalationer
Evidenskvalitet
Otillräcklig för kausal slutsats; underlaget stödjer bara en tidsmässig sammanfallande utveckling.
Delpåståenden
Vad som prövats var för sig
- Blandat/missvisandedeskriptivtkvantitativtjämförandehistorisktTillförlitlighet: Medelhög
Antalet skjutningar med dödligt utfall har minskat under den nuvarande regeringsperioden.
Brås statistik visar en nedgång från 53 dödsskjutningar 2023 till 45 2024 och 42 2025, alltså en minskning under delar av den nuvarande regeringsperioden. Men jämförelsen beror starkt på vald tidsperiod, och nivån är fortfarande högre än många tidigare år. Påståendet är därför delvis rätt men förenklat.
- Nuvarande regering antas avse mandatperioden från oktober 2022.
- Om man jämför 2024–2025 med 2022–2023 ses en minskning.
- Om man jämför med längre historik framstår 2024–2025 inte som tydligt låg nivå i ett längre perspektiv.
- Skjutningar med dödligt utfall är inte samma sak som alla skjutningar eller allt dödligt våld.
StödjerTalar emot- Brås längre serie visar att dödsskjutningar ökade kraftigt under perioden 2018–2021 och att skjutvapen 2022 var en fortsatt stor del av dödligt våld.källa
- Brås serie visar att skjutvapen var vanligare som våldsmetod än kniv under 2018–2021, vilket talar emot att utvecklingen entydigt varit en generell minskning över längre tid.källa
- KorrektdeskriptivthistorisktjämförandeTillförlitlighet: Hög
Minskningen har inträffat under den nuvarande regeringsperioden och kan tolkas som en utveckling som sammanfaller med regeringens tid vid makten.
Ja, nedgången från 2023 till 2024–2025 sammanfaller tidsmässigt med nuvarande regeringsperiod. Det räcker dock inte för att säga något om orsak eller politisk effekt.
- Detta är en tidsmässig sammanfallande beskrivning, inte en kausal slutsats.
- Mandatperioden inleddes hösten 2022 och minskningen syns i data därefter.
Inferens
Bayesiansk prövning
Hypotes i påståendet
Dödsskjutningar har minskat under nuvarande regeringsperiod.
Beläggen
Årsdata från Brå visar nedgång 2023–2025 i skjutvapendödsfall, men längre serier visar tidigare ökningar och fortsatt höga nivåer.
Alternativa förklaringar
- Minskningen är en tillfällig variation efter en topp snarare än en varaktig trend.
- Förändringen beror på externa faktorer i brottsligheten snarare än på regeringsskifte.
Särskiljande kraft
måttlig evidens
Basrat och jämförelsepunkt
Vid små årsförändringar i sällsynta händelser är det lätt att övertolka normal variation som trendbrott.
Urvalseffekter
Om man väljer startår nära en topp blir minskningen större än om man väljer ett annat jämförelseår.
Sammanvägning
Evidensen talar för en nedgång de senaste åren, men den skiljer inte starkt mellan en verklig varaktig trend och normal variation eller alternativ tidsjämförelse.
Slutsats
Vad kan vi faktiskt säga?
Det här går att belägga
Brås statistik visar att dödsskjutningarna minskade 2024–2025 jämfört med 2023, men det räcker inte för att slå fast en varaktig trend eller en orsakssamband med regeringen.
Det här är fortfarande osäkert
Val av jämförelseperiod och brist på kausal analys avgör hur stark slutsatsen blir.
Starkaste versionen av påståendet
Det starkaste motargumentet är att data faktiskt visar en nedgång de senaste två åren, men att detta ännu inte räcker för att säga att en bestående trend har vänt eller att regeringen orsakat förändringen.
Rimligaste alternativa förklaringen
Minskningen kan vara en kortsiktig variation eller en återgång från en topp, inte nödvändigtvis en regeringseffekt.
Falsifierbarhet
Vad skulle ändra bedömningen
- En längre tidsserie som visar fortsatt nedgång över flera år.
- En robust före-efter-analys eller annan effektutvärdering som isolerar regeringsperiodens betydelse.
- Jämförelse med alternativa trendmått, till exempel per capita eller med säsongsjustering, om relevant.
Transparens
Så gjordes bedömningen
Prövad hypotes
Att skjutningar med dödligt utfall har minskat under nuvarande regering.
Viktigaste belägg
Brå:s årsdata över dödsskjutningar visar lägre nivåer 2024 och 2025 än 2023.
Starkaste invändning
Minskningen kan vara en kortsiktig variation eller en återgång från en topp, inte nödvändigtvis en regeringseffekt.
Kvarstående osäkerhet
Val av jämförelseperiod och brist på kausal analys avgör hur stark slutsatsen blir.
Källor
Underlag
- Nivå 1Officiell statistikKonstaterade fall av dödligt våld | Brå - Brottsförebyggande rådet
bra.se — Primär officiell statistik för nivåerna 2023–2025 och utvecklingen av skjutvapen som dödsmetod.
- Nivå 1Officiell statistikDödligt våld | Brå - Brottsförebyggande rådet
bra.se — Ger längre historisk kontext och visar att dödligt våld och dödsskjutningar varierat över tid.
- Nivå 2MyndighetsrapportDödligt våld i Sverige sedan 1990 | Brå - Brottsförebyggande rådet
bra.se — Stödjer att längre historik är viktig och att utvecklingen inte är en enkel rak nedgång.
- Nivå 4JournalistikNy statistik visar: Dödligt våld minskar i Sverige - SVT Nyheter
svt.se — Sekundär bekräftelse av samma statistiska trend, men inte primär evidens.
- Nivå 1PrimärkällaSprängningar och skjutningar | Polismyndigheten - Polisen
polisen.se — Indikerar en aktuell nedgång, men är preliminär och operativ statistik.
Begränsningar
Vad granskningen inte visar
- Underlaget innehåller främst årsdata och ingen formell före-efter-utvärdering av regeringens politik.
- Det är oklart vilken exakt jämförelseperiod som avses i påståendet.
- Dödsskjutningar är relativt få händelser per år, vilket gör år-till-år-variationer stora.
- Polisens lägesbild är preliminär och kan ändras i efterhand.
- Jag hittade inget underlag som isolerar regeringens orsakseffekt från andra samtidiga faktorer.
Osäker på utfallet? Djupgranskningen lägger till faktarevision och en kritisk motprövning innan bedömningen görs om.